Hoppet 2 - Friedländers Gata 20

Vad handlar projektet om?

Förskolan Friedländers Gata 20 är en nybyggd förskola i Göteborg. Projektet är ett av Stadsfastighetsförvaltningens så kallade fokusprojekt med inriktning på återbruk. Syftet med förvaltningens fokusprojekt är att testa metoder och arbetssätt som ska kunna gå att implementera kostnadseffektivt och på bredden i alla våra framtida, ordinarie projekt. I början av projektet "Friedländers Gata 20" inventerades den befintliga byggnaden som fanns på fastigheten för att kartlägga potential för bevarande och återbruk. Det ledde till att bottenplatta, plåttak och undertaksplattor kunde demonteras och rekonditioneras. Utöver det återbrukades fönster från en annan förskola som demonterats, samt lekutrustning, markmaterial, ventilationsdon och inredning. Stålkonstruktionen i den befintliga byggnaden blev en stor pergola på gården som ger skugga åt barnen. 

Vad har vi lärt oss?

Vi har lärt oss hur vi ska hantera återbruk av hela konstruktioner. Provtagning av plattan gjordes under projekteringen. Det visade sig att den var tjockare än vad befintliga ritningar visade. Fönstren fick en ny skyddsfilm, då normer kring personsäkerhet har skärpts sedan fönstren producerades. Då huset har en stor takfot, gjordes bedömningen att fönstren kommer att hålla i många år till, trots att de är återbrukade. Plåttaket lackades om och blev kostnadsneutralt i förhållande till ett nyproducerat plåttak.

För att ta kunskaper från våra fokusprojekt vidare till ordinarie processer arbetar vi systematiskt med uppdateringar av våra tekniska krav och anvisningar. Projektet har, likt alla våra projekt, en specifik miljöplan. I denna presenteras projektets miljökrav, exempelvis gällande graden av återbruk. Våra generella miljöplaner uppdateras kontinuerligt och varje år ökar kraven gällande miljö. Genom våra fokusprojekt får vi viktiga erfarenheter som ligger till grund för utvecklingen av våra miljöplaner. Därutöver uppdateras våra stöddokument, exempelvis checklistor för inventering och mall för återbruksplan.

Vad har gått bra?

Det var positivt att skolan var tomställd under både förstudie och projektering. Det underlättade provtagning av till exempel bottenplatta, samt inventering och kontroller av övriga byggprodukter.

Vi arbetade i en samverkansentreprenad i ett engagerat team som tillsammans arbetade för maximalt återbruk.

Vad kan bli bättre?

Återbruk av dörrar var svårt då vi som beställare har höga krav på säkerhet, klassning och avancerad låsteknik. Även fönster var svåra att återbruka, pga. våra höga krav. Vi utvecklar nu arbetssätt för att inventera befintliga fönster i vårt bestånd, för ökat bevarande och rekonditionering. Radiatorerna som skulle återbrukas visade sig vara i för dåligt skick. Lärdomarna från provningen av bland annat dessa radiatorer inkluderas i ett nyskapat dokument med tydliga anvisningar för hur installationer för återbruk ska testas och kvalitetssäkras i vår verksamhet.

Positiva effekter

Att återbruka byggmaterial gav en klimatbesparing på ungefär 45 %. Framförallt bottenplattan gav stora klimat- och kostnadsbesparingar.

Nedan visas klimatpåverkan per byggdel i systemhandling för Friedländers gata jämfört med en likvärdig, fiktiv systemhandling utan återbruk. Rapporten i sin helhet går att läsa på Innovationsprogrammet Hoppets hemsida, se länk i högra spalten. Den största klimatbesparingen gav husunderbyggnad på 80% genom att återanvända befintlig betongplatta. Yttertaket gav en klimatbesparing på ungefär 44 % genom återbrukat plåttak och fasader gav motsvarande 7 % klimatbesparing genom återbrukade fönster.

Vad har kunnat återanvändas

De största klimat- och kostnadsbesparingarna var bevarande av bottenplatta, återbruk av fönster, markmaterial, lekutrustning, akustiktak och takmaterial.

Cirkulära material som använts

Fasad, fönster, inredning & möbler samt stomme i trä