S-huset Mälardalens universitet

Vad handlar projektet om?

Projektet syfte är att bygga om undervisningslokaler till kontor. Det omfattar ändrad planlösning, ytskiktsrenovering, anpassning till dagens krav, komforthöjande åtgärder samt förbättringar av fastighet och utemiljön utifrån en klimatriskanalys. Hemsö och Mälardalens universitet (MDU) har höga hållbarhetsmål med fokus på återbruk samt certifiering enligt Miljöbyggnad 4.0 ombyggnad, nivå Guld. Återbruk har varit centralt för att minska projektets klimatpåverkan. Hållbarhetsmålen har följts upp löpande och utvecklats i samverkan mellan NCC, Hemsö och MDU. Arbetet har startat tidigt med inventeringar tillsammans med projektörer och entreprenörer. Därefter har aktiviteter som provdemontering, besiktningar och inventeringar genomförts. Beslutsprocessen har utgått från en avvägning mellan tre parametrar: estetik, klimatpåverkan och kostnad.

Projektet har arbetat utifrån en återbrukstrappa:

1. Låt produkten sitta kvar
2. Förädla befintlig produkt
3. Använd återbrukad produkt
4. Köp återbrukad produkt
5. Köp ny produkt av jungfruligt material

Projektet har arbetat efter en vidareutvecklad avfallstrappa:

1. Minimera avfall
2. Demontera för återbruk
3. Använd överblivet material till konst/inredning
4. Sortera avfall för materialåtervinning
5. Energiutvinning
6. Deponi

MDU–renovering siktar mot guld i miljöcertifiering: ”Återbruka så mycket som möjligt” | SVT Nyheter

Vad har vi lärt oss?

Projektet har gett flera konkreta lärdomar om målsättning och kravställning kopplat till återbruk, cirkularitet och klimatpåverkan för renovering.

• Produktionsmetoder behöver anpassas för att göra återbruk kostnadseffektivt, exempelvis vid återbruk av gips inom projektet.
• Val av produkter är centralt – både utifrån klimatnytta och ekonomi.
• Inköpsprocessen behöver anpassas för att hantera återbrukat material.
• Samarbete med lokala återbrukshubbar är en viktig möjliggörare.
• Nya material och produkter, såsom Recoma och Woodtube, kan komplettera återbruket.
• Rätt demonteringsmetoder är avgörande för att bevara materialens värde.

Vad har gått bra?

Projektet har gett många lärdomar och fungerar som ett riktmärke för liknande satsningar. Engagemanget i projektgruppen och hos beställaren har varit högt. Flera åtgärder har identifierats som både är bra för plånbok och klimatpåverkan.

Vad kan bli bättre?

Tillgången på återbrukat material är fortfarande en begränsning. Det behövs enklare sätt att hitta och köpa in material, samt mer anpassade inköpsprocesser. Det finns också behov av en gemensam plattform eller struktur för att hitta var återbrukat material finns tillgängligt. Logistik, tidplan, estetik, kvalitet och volymer behöver samspela bättre för att möjliggöra inköp av återbrukat material.

Positiva effekter

Projektet har bidragit till ökat lärande och engagemang i branschen. Arbetssättet har krävt nya perspektiv och driver utvecklingen framåt för liknande projekt.

Genom att följa upp klimatpåverkan noga kan vi se hur viktigt det är att vi renoverar våra befintliga fastigheter i stället för att riva och bygga nytt. Klimatpåverkan för renoveringen av S-huset är beräknad till 56 kg CO₂/BTA jämfört med Boverket referensvärde för nybyggt kontor på 374 kg CO₂/BTA.

Projektet har även haft spridningseffekter genom att öka intresset för hållbarhetsfrågor och inspirera andra aktörer.

Vad har kunnat återanvändas

Mycket lokalt återbruk inom byggnaden. Flyttat och bevarat gipsskivor, bevarande av undertak, renovering av fönster (installation av extra glaskassett), fönsterbänkskanaler, radiatorer, kabelstegar, glaspartier, ventilationskanaler, och aggregat med mera.

Cirkulära material som använts

Exempel på nya produkter med låg klimatpåverkan och återvunnet material som använts är: Recomaskivor, Woodtube, Oraeglas, Norgips ECO.